I fredags slog Colombias konstitutionsdomstol fast att landets president Álvaro Uribe inte kan återväljas till en tredje mandatperiod. Den populäre men skandalomsusade Uribe får därmed kliva av sitt ämbete, vilket han åtnjutit sedan 2002, i augusti. Till presidentvalet i maj får Uribes stall därmed söka en annan kandidat.

Med rösterna 7-2 till presidentens nackdel sa den sammanslutning jurister och politiskt sakkunniga nej till det referendum som skulle ha kunnat teckna om Colombias politiska karta. En utveckling som skulle ha ställt Álvaro Uribe i samma stall som kollegan i Venezuela, Hugo Chávez, som i och med en folkomröstning skrev om konstitutionen i januari 2009. Två hårdföra presidenter från olika flanker om den politiska vågen men som under senare år utmärkt sig för ordkrig som knuffat Latinamerika nära en väpnad konflikt.

Men Álvaro Uribes politiska verk kommer fortgå. Presidenten själv kommenterade KU:s avslag med följande ord: "Den demokratiska säkerhetspolitiken måste återväljas oavsett deras beslut. Vi får inte ändra riktning, vi kan inte ha ett vaktombyte nu". Det instämmer uribetrogna politiker och skribenter i. Till El Pais sa exempelvis ekonomen och politikern Andrés Felipe Arias att "det enda som finns i mitt huvud är löftet att göra allt i min makt för att försvara Álvaro Uribes verk".  "Jag är arg och bedrövad", sa senator Armando Benedetti, en av Uribes mest utmärkande supportrar, till colombianska reportrar.

Med tydlig hänvisning till Venezuelas omskrivna konstitution hyllas den colombianska demokratin på landets ledarsidor med nationalistiska förtecken. "Denna anda visar på förtroendet vårt land har inför en utveckling under en stabil rättsstat", skriver bland annat El País.

På gatorna har intresset för konstitutionsdomstolens beslut förefallit svalt, men en ung kvinna i Medellin menade att "det inte spelar någon roll vad som kommer hända": — Samma politik kommer ändå fortsätta härska.

Facit efter Álvaro Uribes åtta år som president visar hur Colombias armé vuxit med 60 procent och att landets gerillarörelser försvagats genom fördjupat väpnat motstånd. Men de paramilitära förbindelserna med inflytelserika politiker finns kvar, liksom de paramilitära grupperna, och landet förblir ett av världens farligaste för fackligt aktiva, systemkritiska studenter och misshagliga journalister. Colombias säkerhetspolis, DAS (som under Uribes tid försetts med större resurser) kommer dessutom att agera inspirationsmodell för CIA, när den nordamerikanska underrättelsetjänsten ämnar bygga upp andra länders försvarstjänster, skriver El Espectador. Ett av många bevis på att Álvaro Uribes hårdföra politik ser ut att överleva dennes avgång i augusti.

Juan Manuel Santos, Álvaro Uribes förre försvarsminister och en av presidentens förtrogna, ses nu av många som favoritkandidat till presidentposten.

Klas Lundström (Cali)